fredag 11 februari 2011

En stor dag för friheten i Arabvärlden!

Per Gudmundson skriver i SvD: "Att Egyptens diktator sedan 1981 – Hosni Mubarak – avgår är inget mindre än en milstolpe i Arabvärldens historia. Det har förvisso skett revolutioner förr i närområdet. Men Egypten är något annat än det persiska och shiamuslimska Iran, som reste sig mot shahen 1979, och tyvärr därefter grundade den islamiska republiken. Egypten är också något annat än det etniskt och religiöst diversifierade Libanon, som hade sin Cederrevolution 2006 och då kastade av sig Syriens tentakler.

Egypten är en av centralmakterna i den dominerande islamiska trosriktningen, och en av Arabvärldens mest tongivande nationer. Vad som händer i Egypten spelar på så sätt roll för alla sunnimuslimer och alla araber. Den som ritar en karta över Mellanöstern och färglägger länderna efter graden av ofrihet får en deprimerande monokrom bild. Israel avviker, som det enda land där den arabiska befolkningen har fullständiga demokratiska fri- och rättigheter."

Det är helt underbart att få uppleva detta, fast man har även blandade känslor inför händelserna i Egypten. Jag känner en fantastisk glädje över att få se hur människor reser sig mot förtrycket och lyckas avsätta en diktator, samtidigt känner jag en rädsla över vilka som ställt sig i frihetens led. Frågan om vem det är som kommer att forma morgondagens Egypten vill inte släppa taget. Mubarak har lämnat över makten till militären och militärer vid makten brukar inte vara någon hit för demokratin. Sen får vi se vilka militären i sin tur vill ha som landets ledare. De kanske väljer folk från det Muslimska brödraskapet. Hur blir det då med de mänskliga rättigheterna, demokrati, Israel och rätten att slippa religiöst förtryck? Det blir spännande att följa utvecklingen i Egypten.

2 kommentarer:

Robert sa...

Jag är rädd att man underskattar brödraskapet. Där har forskaren Magnus Norell rätt och Sayyid Qutbs radikalislamistiska är inte på något sätt jämförbart med europeiskt kristdemokrati som anpassats till en sekularism, med en skild stat och kyrka.

Tiden får utvisa men det är osäkert och faran är inte över.

David Bergström sa...

Ny har militär(Interim)regimen förbjudit strejker och fackförbund... Känns inte som att de är på väg åt rätt håll.