onsdag 2 juni 2010

Ett skepp kommer lastat med aktivister

Mycket har sagts och skrivits om aktionen "Ship to Gaza". Många har en uppfattning om vad som har hänt.

Jag kan inte släppa det den svenska läkaren Victoria Strand sa på P1 i morse. På frågan om hon kunde tänka sig att göra samma sak igen svarade hon klart och tydligt, utan ens att tveka en enda liten sekund, ja! Jag kan inte sluta tänka på detta. Hur kan hon med facit i hand säga att hon kan tänka sig göra detta igen? Nio människor är döda. Hatet mot Israel har eskalerat. Till vilken nytta då? Hur kan en läkare, som normalt skall rädda liv, tänka sig att bidra till andras död och ökat hat i världen?

25 kommentarer:

Johannes Forsblom sa...

Jag tror att du inte är ensam om att känna dig klämd mellan Israel- och palestinavänner.

Det finns många kristna som över hela världen kämpar för fred mellan Israel och Palestina. Och det handlar inte om att ta ställning för den ena eller den andra parten i en slags svart/vit konflikt.

Det enda som kan bära frukt är att motståndarna börjar att tala med varandra.

Läs mer om varför Kyrkornas världsråd just nu har en fredsmanifestation i Israel och Palestina här:

http://darenpagatan.blogspot.com/2010/06/world-week-for-peace-har-borjat.html

Jens Bengtsson sa...

Du brukar berätta om situationer där du stått upp för vad du anser vara det rätta, och där du agerat utifrån sådana övertygelser. När dessa övertygelser och agerande haft negativa konsekvenser för dig själv, och kanske än viktigare för personer omkring dig, har du då resonerat på så sätt att du nästa gång inte skulle agera i linje med din övertygelse?

Anonym sa...

Margit,

Jag förstår uppriktigt sagt inte din problemformulering. Israel och Egypten upprätthåller sedan tre år en fullkomlig och folkrättsstridig blockad av Gaza och dess dryga 1,5 miljoner invånare. De humanitära konsekvenserna är vittgående. Så innebär blockaden bl a att Gazas befolkning lider akut brist reningsaggregat vid avsaltning av vatten. Som en direkt konsekvens har detta lett till att njurrelaterade åkommor är de vanligaste förekommande hälsoproblemen bland Gazas barn och unga. Att verka för att häva den illegala blockaden handlar inte om hur man ser på lösningen av den evighetslånga politiska motsättningen mellan Israel och Palestina - det handlar om att de drygt 1,5 miljoner människor som lever i det som idag kan betraktas som världens största fångläger, åtmindstone skall tillförsäkras den grundläggande rätten till hälsa och liv.
Det är också detta som varit det uttalade målet för den av Israel kapade Frihetskonvojen som var utrustad med tiotals ton humanitärt material (bl a vattenreningsaggregat).
Att en läkare tydligt bejakar allas rätt till liv genom att delta i Frihetskonvojen är fullkomligt naturligt. Ett förnekande av denna rätt till liv hade däremot varit minst sagt uppseendeväckande, särskilt om det kommit från en läkare.
Att antyda att konvojen och dess deltagare i någon mån skulle bära ansvar för att tio människor dödades av israelisk militär i samband med den folkrättsstridiga israeliska stormingen och kapningen av de deltagande fartygen ute på internationellt vattendet upplever jag som stötande.
Blockaden i sig och anfallet mot Frihetskonvojen är övertydliga förbrytelser mot internationell lag och rätt och måste fördömas entydigt - vilket också FN:s säkerhetsråd och vår egen utrikesminister Bildt har gjort. Alternativet till att stå upp för den internationella rätten är kaos, anarki och vilda västernpolitik, något som ytterst få ansvariga torde bejaka.

Vänliga hälsningar

Peter Hjukström
Mariefred

Mats Werner sa...

Jag fördömer likt alla andra Israels övergrepp till sjöss på internationellt vatten, men att som Peter Hjukström aningslöst påstå att konvojen inte skulle ha någon skuld till den uppkomna situationen är väl naivt.

Jag har i hela mitt liv fram till för några år sedan varit proisraelisk i min inställning medan mina känslor för den andra sidan varit svalare, det ska jag tillstå. Men sedan några år är min uppfattning att hela området befolkas av ett antal rena fullblodsidioter. Hur kan man annars beskriva människor på båda sidor som beter sig så som sker.

För inte så länge sedan hade jag ett samtal med en god vän som var född i Palestina. Han och jag delade uppfattingen att omvärlden borde bygga en kilometerhög mur runt Israel och Palestina, stänga porten och sänka nycklarna i Medelhavet.

Så länge parterna kan stöda sig på olika åtgärder från omvärlden och så länge omvärlden lägger sig i, kommer dessa båda parter aldrig att TALA med varandra - alltså både lyssna och höra, både uppfatta och känna, både tala och uttrycka!

Enda sättet är att de inbördes tvingas att tala med varandra.

Om konvojen inte hade förväntat sig detta motstånd, hade personer som Henning Mankell och Mehmet Kaplan heller inte befunnit sig ombord. Det hade inte funnits någon anledning.

Margit Urtegård sa...

Hej Peter!

Når du beskriver aktionens syfte så låter det helt fantastisk. Du kallar konvojen för en frihetskonvoj. Jag delar inte din uppfattning Peter. Jag har stor respekt för dig, det vet du. Att Henrik Mankell skulle vara med i någon frihetskonvoj tror jag dock inte på.

Du kan säkert mycket mer än mig om frågan. En fråga som är infekterad. Victoria Strand med flera har gjort, i mina ögon, en politisk aktion. En mycket farlig aktion, som inte ledde till något annat än ännu mer elände.

Margit Urtegård sa...

Hej Johannes.

Tack för kommentar. Du har rätt, vi måste sluta se saker i svart- eller vitt. Man blir bara ledsen när man läser kommentarerna i olika tidningar, på olika bloggar med mera kring den här frågan och får se allt det hat som finns. Hat hjälper ingen.

Marie-Louise F M sa...

Hej Margit!
Varför ska vi tvingas att ta ställning för den ena eller den andra parten?
Konflikten år mångtusenårig och politiska ledare underblåser hela tiden konflikten mellan Israel och Palestina.
De måste prata med varandra, inte skjuta varandra!
/Marie-Louise

Patrick aka Bee sa...

Ja, jag är nog inne på Mats spår, även om det inte är en konstruktiv lösning, att låta dem ha ihjäl varandra.
Det vi inte riktigt förstår i den kalla västvärlden är hur känslomässig den här konflikten är och hur predisponerade dessa folk är att använda känslor som ett och oftast enda argument för sina handlingar.
Ska vi lösa den här konflikten borde västvärlden nyktra till istället för att välja sida.

erik berg sa...

Efter att ha tillbringat ett antal år i området (från Libanon, Israel till Egypten) kan jag verkligen skriva under på vad Peter H säger.

Det är inget ”hat” mot Israel utan en mycket berättigad kritik. Det Israel gör är inget annat än ”brott mot folkrätten” i många avseenden.

Jag har själv personligen upplevt flera sådana. Ett exempel är där Israeliska soldater grovt misshandlar, slår och därefter ”internerar” på en militärbas utanför FNs kontroll, gamla kvinnor och barn under ett så kallat ”family meeting” för Druser på Golanhöjderna.

Jag skriver verkligen under på Peters beskrivning av området Gaza efter att ha dels varit i Gaza City under ett antal veckor och dessutom tjänstgjort på gränsen vid Rafah och El Arish under mer än sex månader.

Trots att ett relativt stort antal människor dödades och skadades av Israeliska soldater vid deras kommandoräd mot fartygen på internationellt vatten så tror jag och hoppas att detta ändock kan få en positiv utveckling då det som kan lösa upp denna konflikt är att man från alla sidor sätter sig vid förhandlingsbordet, som likvärdiga parter.

Personligen tror jag inte på att bygga murar, Mats, utan att riva dessa och då framför allt Israels olagliga mur (utslag från internationella domstolen i Haag 2004 att muren som byggts på ockuperad mark är olaglig).

Erik

PS Ett råd Margit läs ut boken av Robert Fisk så kanske du får en mer nyanserad blid på konflikten. DS

Margit Urtegård sa...

Hej Erik.

Jag försöker åtminstone att få en mer nyanserad bild. Jag håller med Patrick när han skriver: "Det vi inte riktigt förstår i den kalla västvärlden är hur känslomässig den här konflikten är och hur predisponerade dessa folk är att använda känslor som ett och oftast enda argument för sina handlingar.
Ska vi lösa den här konflikten borde västvärlden nyktra till istället för att välja sida."

Lite ödmjukhet skadar ingen.

erik berg sa...

Den största ödmjukheten får kanske den som varit på plats och där fått kunskap och fakta.

Då om inte förr inser man nog att våld och/eller ensidighet inte kan lösa denna konflikt.

Diplomati, samtal och förhandlingar på lika villkor och utan ultimativa krav kan nog bättre föra lösningen framåt.

Erik

Petter sa...

Jag fördömer inte Israels bordning. Anledningen till detta kan läsas i min blogg. En annan anledning till att jag inte fördömer den kan läsas här: http://www.icrc.org/web/eng/siteeng0.nsf/html/57JMST

Anonym sa...

Kan med glädje konstatera att Erik Berg och jag förefaller vara väldigt överens och dessutom baserar vårt resonemang på internationell lag och rätt - folkrätten.

Känner förfäran över de röster som här uttrycker förståelse för Israels anfall och kapning av Frihetskonvojen ute på internationellt farvatten.

Jag tackar därför min lyckliga stjärna över det lyckliga faktum att det torde vara omöjligt att uppbringa en enda ansvarig statsledare i världen (utöver den nuvarande israeliska ledningen) som ens skulle våga tänka tanken på att bejaka och godta direkt sjöröveri av denna typ, eftersom detta i sin yttersta konsekvens skulle leda till totalt kaos, ofred och ett sammanbrott i den internationella rättsordningen.

Personligen har jag under de senaste 43 åren genomfört en lång resa i omprövningens tecken - Allt från mycket starka sympatier för Israel i samband med sexdagarskriget 1967 och seriösa drömmar om att volontärarbeta på kibbutz i min ungdom till dagens ståndpunkt - den palestinska befolkningen är som folk sedan årtionden utsatt för dem mest skamlösa och kränkande behandling som tänkas kan av staten Israel OCH Israels arabiska grannländer. Blockaden mot Gaza är bara ett uttryck för detta.
Jag sitter inte inne med svaret på hur denna varböld till konflikt skall kunna ges en långsiktigt hållbar lösning. Några saker är jag dock fullkomligt övertygad om krävs:

1)Berörda parter behöver inte lova varandra evig kärlek, men de måste förmås att erkänna varandras grundläggande rätt till existens.

2)Den enda vägen mot en långsiktigt hållbar lösning måste gå via internationellt understödda förhandlingar på lika villkor.

3)Att aldrig någonsin tolerera kollektiva "bestraffningar" eller diskriminering genom medvetet systematiskt framkallande av ohälsa och död bland miljoner civila. Detta senare är precis vad blockaden av Gaza handlar om. Att stå upp mot detta, att aktivt verka för blockadens brytande är inte bara en skyldighet utan faktiskt en mänsklig rättighet intill den dagen vi samfällt fortsätter att bekänna oss till den universella principen om alla människors lika värde och därmed allas rätt till liv.

Vänliga hälsningar

Peter Hjukström
Mariefred

Margit Urtegård sa...

Hej Peter!

Jag instämmer av hela mitt hjärta i allt du skriver i din senaste kommentar. Du är klok, kärleksfull och resonerar utifrån de båda goda egenskaperna.

Min kritik handlade om konvojen och dens syfte. De som ser annorlunda på konvojens aktivister än vad majoriteten av de likformiga mediafolken gör är inte sämre människor än andra, vi kanske bara är mindre naiva och mindre politiskt korrekta. Jag skäms inte över det.

I dagerna har de svenska aktivisterna ärligt förklarat att deras syfte var att provocera Israel. Seriösa biståndsarbetare arbetar inte så. Det här var ett mediajippo och hade det inte varit det så hade tex herr Mankell inte varit där.

Peter, du skriver så klokt: "Berörda parter behöver inte lova varandra evig kärlek, men de måste förmås att erkänna varandras grundläggande rätt till existens." Detta gäller självklart båda parter och jag förstår att det är det du menar. Hamas har som mål att utplåna Israel. Inget fredligt mål direkt.

Peter, jag beklagar också det som hänt. Du skriver: "Känner förfäran över de röster som här uttrycker förståelse för Israels anfall och kapning av Frihetskonvojen ute på internationellt farvatten." Jag uttrycker ingen förståelse för Israels anfall. Jag kritiserar de människor som begav sig ut på denna resa. Jag ifrågasätter konvojens syfte. Det sista som behövs där nere är mer provokation. Jag respekterar att du ser annorlunda på konvojen och tänker inte skriva dig på näsan om det. Jag vet också att du inte ser ner på människor som tycker och tänker annorlunda än vad du gör. Du har därför all min respekt Peter.

Ser fram emot nästa gång jag får prata med dig.

Mats Werner sa...

Margit! Din hållning är helt korrekt och riktig!

Att kritisera konvojens syfte är inte detsamma som att godkänna Israels illegala aktion.
Men också vi som anser oss ha anledning att kritisera herrar Mankell och övriga PR-törstande deltagare måste väl ha rätt att göra så utan att bli beskyllda för proisraelism!

Jag har inte heller glömt självmordsbombare och missilskjutningar.

Goda kålsupare är man på båda fronter och fortfarande tror jag inte att man efter över 50 år kan få dessa båda parter att samtala på verklig och öppen basis så länge båda parter kan använda någon del av sion omvärld som slagträ. Vi har passerat det stadiet för länge sedan. Back off!

Det må vara en tragisk lösning men att tro att man kan lösa en från början konstruerad konflikt med hjälp av lämpor utifrån, är i mina ögon fruktlöst.

Dag Bremberg sa...

Margit, konflikten i Mellanöstern är naturligtvis komplex.
Men ett grundläggande problem är att när Israel begår övergrepp, och de har ju tyvär gjort många under åren, så finns det alltid människor som är beredda att försvara dem, antingen för att det judiska folket blev offer för nazismen eller för att Israels fiender är huvudsakligen muslimer, som under de senaste 20 årens utmålats som hela västvärldens huvudfiende.

Jag kan inte satt det är ett viktigt argument när Israel begår ett folkrättsbrott, att de utländska medborgarna gjort vad du kallar "en politisk aktion".

Även om du skulle ha rätt i det, att ett politiskt syfte överskuggade ambitionerna att hjälpa, så undrar jag:

När blev det fel att göra en politisk aktion?
De som demonstrerade i Teheran,Prag, Berlin och Beijing gjorde ju också politiska aktioner som provocerade.
Kulor mot aktivister kan aldrig vara acceptabelt, i min värld.

Mats Werner sa...

Det smög sig in en freudiansk felskrivning i min senaste kommentar. Kul!

Mats Werner sa...

Dag!
Grundläggand felet i Din kommentar är att samma sorts människor finns på den andra sidan, som rycker ut till palestiniernas försvar när självmordsbombarre gjort sina raider. Det är just det jag menar! Båda sidor kan hela tiden använda omvärldens "stöd" som slagträn istället för att tvingas lyssna till varandra.

Margit Urtegård sa...

Hej Dag.

Du skriver: "Kulor mot aktivister kan aldrig vara acceptabelt, i min värld." Nej, självklart är det inte acceptabelt. Vem har sagt det?

Åter igen, jag ifrågasätter konvojen som i mina ögon definitivt inte är någon freds- eller frihetskonvoj.

erik berg sa...

Här gäller det att höja blicken Margit.

Om det är så att denna händelse, vilket många signaler visar på, gör så att fredsprocessen startar igen, då har det verkligen varit en "fredskonvoj".

Det gäller också att inte fastna i gamla åsikter och positioner utan tänka nytt och tänka framåt, allt för att skapa fred, det går se bara på Egypten och Jordanien.

Erik

Dag Bremberg sa...

Erik, du har en mycket klok inställning!
Mats, att bara döma ut båda sidor som lika goda kålsupare leder ingenstans. Man måste försöka ha förståelse, för det handlar ändå om människor, som inte är väsenskilda från dem i Sarajevo, Los Angeles, Aten eller Malmö.

Anonym sa...

Hej Margit,

Först några mindre påpekanden:

Det är inte jag som "kallar" konvojen för Frihetskonvojen. Det är konvojens officiella namn precis som du heter Margit och jag heter Peter.

Du skriver också: "Min kritik handlade om konvojen och dens syfte. De som ser annorlunda på konvojens aktivister än vad majoriteten av de likformiga mediafolken gör är inte sämre människor än andra, vi kanske bara är mindre naiva och mindre politiskt korrekta. Jag skäms inte över det."

I min värld är ingen människa "sämre" för att han/hon har en i förhållande till mig annorlunda åsikt. Men när du i nästa andetag skriver om dig själv i ord av att "vi kanske bara är mindre naiva... ." blir jag väldigt undrande eftersom den enda rimliga tolkningen av detta är att du anser att de som försvarar den humanitära konvojen, motsätter sig blockaden och försvarar folkrätten, då torde vara mer naiva. Det är givetvis din fulla rätt att tycka på detta vis, även om jag nog tycker det är en både respektlös och uppblåst attityd. Jag för egen del uppskattar helt enkelt inte att bli betecknad som "naiv" när jag försvarar internationell lag och rätt.

Du skriver vidare. "I dagerna har de svenska aktivisterna ärligt förklarat att deras syfte var att provocera Israel." I de intervjuer jag kunnat ta del av har de svenska deltagarna uttryckt sig i termer av att syftet varit att utmana, bryta och föra fram stora volymer humanitärt material till den isolerade befolkningen på Gaza. Detta har m a o en helt annan innebörd än det du uttrycker.

Att utmana och bryta en folkrättsligt illegal blockad är hedervärt, rätt och visar prov på hög integritet. Frågan om motstånd eller eftergift mot dem som sätter sig över internationell lag och rätt har återkommande genom historien ställts på sin spets som nödvändiga moraliska och politiska vägval. Erfarenheterna från andra världskriget och förhållningssättet till den kriminella och expansiva naziregimen är i sammanhanget en rik källa av lärdomar att ösa ur. Europas inledande eftergiftspolitik, för att slippa konfrontation, ledde bara till ytterligare arrogans och aggression från Tysklands sida. Först när de allierade förmådde att sätta ner foten inleddes det långa återtåget mot en säkrare efterlevnad av internationell lag och rätt.

Samma principiella resonemang och vägval menar jag gäller när vi betraktar den illegala blockaden mot Gaza. Det är en tragedi, orsakad av ett israeliskt banditbeteende, att tio människor dödats och att konvojen inte nådde fram. Men det är en oerhörd humanitär och politisk framgång att konvojkrisen resulterat i en sällan skådad internationell uppmärksamhet av blockaden och dess humanitära konsekvenser, vilket omedelbart har gjort att Egypten känt sig tvingade att bryta sin del av den illegala blockaden. Och det är också fantastigt viktigt och positivt att konvojkrisen föranlett FN att åter greppa tag i frågan och genom sin generalsekreterare förmedla otvetydiga besked om vad som gäller i en civiliserad värld.

Eller som det formuleras i torsdagens Aftonbladet: "Ban Ki-Moon kräver att Israel omedelbart lyfter blockaden av Gaza.

Enligt FN-chefen är blockaden orsaken till dödsdramat ute till havs i måndags.

– Blockaden är kontraproduktiv, ohållbar och orättfärdig, sa Ban Ki-Moon i går."

Och vidare: "Generalsekreteraren kräver att de israeliska myndigheterna lämnar en redogörelse av räden mot de sex fartygen som försökte bryta blockaden mot Gaza för att leverera 10 000 ton förnödenheter.

– Allt måste göras för att förhindra en liknande händelse. Alla inblandade måste agera utifrån en känsla av omsorg och ansvar och i enlighet med folkrätten. sa Ban Ki-Moon i går."

Vänliga hälsningar

Peter Hjukström
Mariefred

Margit Urtegård sa...

Hej Peter.

Jag ber om ursäkt för att jag använde ordet naiv. Jag förknippar naiv med troskyldig, godtrogen, oskuldsfull, naivt tillitsfull och trohjärtad, något jag absolut inte ser som dåligt. Jag är själv naiv i många frågor. Jag är uppriktig ledsen över att du tolkar det som om jag skulle vara uppblåst eller dylikt för att jag använde det ordet. Jag är ledsen över att det blev fel.

Med vennlig hilsen
Margit

mariavb sa...

Hej Margit ! Du är fantastisk på att få igång debatter. Själv är jag så fokuserad på Strängnäspolitiken så jag har inte hunnit tränga på djupet i denna fråga. Men, Israel gjorde fel och skall fördömas, då de dödade andra människor. ( Vi fördömer ju också den andra sidans våldsdåd) Visst kan hjälpaktiviteter vara blandade med politiska syfteten, det blir alltid svårt att bedöma. Där håller jag med Dag, politiska aktioner från ett motståndarläger ger absolut inte rätt att döda. Det är Israel som ensidigt skall fördömas i denna fråga.
Jobbade där i min ungdom som tandläkare på en mobil klinik och for mellan olika Kibutzer. Då berättade de äldre, flera med bakgrund från koncentrationsläger, hur de fått ligga i buskarna och försvara sina små samhällen mot attackerna från palestinierna som ville ha tillbaka sin mark. Men den tiden är förbi. Nu är det Israel som är den starka och de har aldrig förmått att ta avstånd från det som de själva, genom historien, reagerat så starkt mot. Nämligen våldet. Ett problem är givetvis att det gör inte delar av den andra sidan heller.Jag har dock i sen tid varit i Israel med mina barn. Det är viktigt att komma ihåg att de vanliga israelerna normalt är emot allt detta, de vill ha fred. Men politikerna förmår inte hantera frågorna, och driver upp stämningarna. Svagt.

THE Banana sa...

Marit:

istället för att slänga skuld på andra - kan du förklara varför DU ifrågasätter konvojens syfte som frdens och frihetens budskap och samtidigt ser genom fingrarna med Israels långvariga agerande? Du kommer i nuläget inte ifrån att din minst sagt selektiva attityd i frågan tolkas som regelrätt stöd för det som Israel gör.