torsdag 15 oktober 2009

Regeringen räddar Strängnäs skolors ekonomi!

Regeringen kommer till undsättning för Strängnäs skolor. De skickar 24 miljoner färska kronor till kommunen 2010. Dessa kronor skall enligt Lotta Grönblad (S) gå nästan oavkortat till barn- och utbildningsnämnden. Strengnäs Tidning skriver:

"Det blir inga varsel bland lärarna inför 2010, trots att budgeten för barn- och utbildningsnämnden skärs ned med fyra miljoner kronor inför nästa år. Anledningen är att staten rycker in. – Vi får ett statsbidrag på 24 miljoner kronor varav största delen går till vår nämnd, säger ordförande Lotta Grönblad (S)."

Bra så. Barnen är viktiga, de är vår framtid och skolan måste därför få kosta. Dock har jag några funderingar kring hur detta gick till. Mig veterligen har inte något beslut om detta tagits i kommunstyrelsen. Men, det är ju tydligen så majoriteten vill jobba; ingen transparens och ingen demokrati. Löften ges bakom stängda dörrar till majoritetens ledande företrädare och oppositionen får informationen via media.

11 kommentarer:

Patrick aka Bee sa...

Jag har en känsla att detta är nödpengar. Det finns egentligen lite politik i pengar enbart. Vad vill majoriteten göra för att vi inte om ett år eller två hamnar i samma ekonomiska kris igen. Hur löser vi skolans problem långsiktigt? Det saknas en röd tråd befarar jag.

Margit Urtegård sa...

Hej Patrick.

Du har nog rätt, det här är nödpengar. Majoriteten har lyckats förminska den ekonomiska katastrofen i barn- och utbildningsnämnden genom att saftigt höja skatten samt genom den borgerliga regeringens "gåva" till kommunerna.

De har än så länge inte levererat något politiskt. Nu har Lotta Grönblad (S) lovat, åter igen, att komma med förslag till beslut kring skollokalsutredningen. Med tanke på hur dåligt den har skötts så bävar många inför vad nu komma skall. Vilka förslag kommer att läggas? Någon röd tråd, som du efterlyser, hoppas jag självklart på att få se.

Dag Bremberg sa...

Ja, Patrick har rätt i att det saknas strategi. I minst fem år har rektorerna ensamma tvingats ta ansvar för att hantera nedskärningar.
Men vad är den politiska linjen?
Hur ska kommunala skolor klara plötsliga, men troligen tillfälliga, elevtapp?
Hur lågt får lärartätheten sjunka?
Ska inte alla barn med särskilda behov ha rätt till stöd?
Får klasser bli hur stora som helst?
Hur påverkar ständiga omstuvningar undervisningskvalitet och trygghet?

De skolpolitiska diskussionerna i Strängnäs har hittills bara handlat om budgetavvikelser. Nu är det dags att formulera tydliga mål och en handlingsplan. Och ja, det har betydelse hur mycket (läs: lite) pengar skolorna får.

Mats Werner sa...

" I minst fem år har rektorerna ensamma tvingats ta ansvar för att hantera nedskärningar."

skriver Du Dag!

Men -really - vem skulle annars ha gjort det? Är inte rektorerna just de arbetsledare som ska ha framtidskoll för de skolor de ha ansvar för? Om t.ex. dåvarande rektorn för Mariefredsskolan gjort vad som borde ankommit på honom som ansvarig för kommunens största skola och med kunskap om alla fluktuationer i barnkullarnas storlek, istället för att göra inget och förlita sig på att politikerna skulle sopa upp efter honom, så hade kanske situationen varit annorlunda.

Allt är faktiskt inte politikers fel, Dag! Det är ju tjänstemän som har det exekutiva ansvaret och i lagreglerad verksamhet är det än större än i annan. Och då gäller det faktiskt att också ha huvudet upprätt och blicken riktad framåt och agera därefter.

Patrick aka Bee sa...

Mats,

Jag håller med dig om att skolledarna är det som bäst lämpade att styra skolorna både ekonomiskt och innehållsmässigt. Men det kräver rätt förutsättningar, det är dessa vi i Strängnäspartiet vill adressera. en av dessa förutsättningar är trygga ekonomiska ramar som skolledarna själva kan påverka och en långsiktig plan men hur skolan ska utvecklas på sikt. Vilket uppdrag har respektive skola och dess skolledare och vilka är det resurser som dessa själva får råda över och som inte allvarligt äventyras av andra skolors missskötsel, felsatsningar etc.

Förutsättningar är politikens roll att skapa. Vi är skolans chefer och om vi inte skapar förutsättningar, ja då spelar ingen skolledares örnkoll i världen någon som helst roll.

Kerstin sa...

Du har rätt Mats,
det är rektorerna som ska ansvara för skolans ekonomi och se till att hålla budget samt leverera kunskap. Men..... Det är ju omöjligt med minskad elevpeng och ökade utgifter.
Det är minsann ingen avundsvärd uppgift. Tänk på Långbergsskolan där sparade pengar hölls inne!
Kerstin

Kerstin sa...

En liten mattetanke!
24 milj räcker till hyran för Karinslundsskolan i 4,5 år!
Usch nu var jag elak, snart växer hornen ut!
Kerstin

Mats Werner sa...

"Det är ju omöjligt med minskad elevpeng och ökade utgifter." skriver Du Kerstin, men hur kommer det sig att det alltid bara är lärare i den kommunala skolan som gnäller? Varför hör vi inga protestrop från friskolorna? De tycks ju klara sin verksamhet utan problem med samma resurser som den kommunala skolan. Den enda skillnaden är att de råder också över sina lokaler. Borde vi lära oss något av det? Ja, det tycker jag som länge förordat att skollokalerna skulle återföras till varje rektor som får ansvara för sin skolfastighet.

Dag Bremberg sa...

"Gnäller"? Mats, jag hoppas att det inte är KD:s inställning när skolorna har faktiska problem.
Jag skulle vilja hävda att de flesta rektorer är alldeles är tystlåtna. Det är de som måste slå larm i god tid så att politiker kan fatta bättre beslut.
Att de är så pass tysta tror jag beror på att i rådande konkurrens så vill de inte att det ska stå i tidningen att deras skola har problem. Det gäller i synnerhet de privata friskolorna.

Mats Werner sa...

Hej Dag!

Det Du skriver om våra rektorer får mig verkligen att undra om vi har rätt folk på dessa poster.

När jag säger "gnäller" så avser jag det återkommande och ofta ganska tanklösa kravet på mer ekonomiska resurser som den enda saliggörande medicinen. Upprepar man ständigt detta blir det "gnäll" eftersom det för det mesta inte är pengar som är en relevant lösning på problematiken.

Anonym sa...

Lite tillägg på friskolorna Mats. dem får ersättning i den generella elevpengen vilket ger dem högre erstänning än tex thomasgymnasiet. Och friskolorna får ta i mot sponsring och investera pengar för att skapa trygghet. Det kan inte den kommunala skolan göra. Så ja det är svårare för kommunala skolan att få det att gå runt.