måndag 31 augusti 2009

Anna Odell.

Mycket har sagts om Anna Odell och hennes konstverk. Konstredaktören på SvD Clemens Poellinger skriver tänkvärd om domen: "Domen då? Att Stockholms tingsrätt utmäter det i sammanhanget minsta möjliga måttet smisk, 50 dagsböter à 50 kronor, kan tolkas på olika sätt. Jag läser domen som en eftergift åt populistisk vrede.

Man skulle också kunna läsa den som att domstolen själv knappt tror på Anna Odells skuld. Men att slå fast att Anna Odell är kriminell till ett belopp av exakt 2500 kronor är ingen straffrättslig bagatell. Domen för oredligt förfarande kan få juridiska konsekvenser för alla former av undersökande journalistik.

Jag efterlyser ett sinne för proportioner. Varje november tolererar det öppna samhället nazistiska manifestationer under Karl XII:s dödsdag. Nästan varje match mellan AIK och DIF kräver massiva polisinsatser. Hur ofta skapar eleverna på Stockholms konsthögskolor problem för offentligheten med sina projekt?"

Jag håller med honom. Man kan verkligen efterlysa ett sinne för proportioner!

.

5 kommentarer:

aESTAN sa...

Det är lätt att hålla med dig Margit, men samtidigt var hennes uppsåt dubiöst, hon ville provocera polis och psykvård, dvs en del av vår samhällstrygghet (kan man säga det?)

Margit Urtegård sa...

Hej Aestan.

Provocera? Nja, snarare belysa och sätta blåslampan på en känslig och viktig fråga. Samhällstryggheten är nog inte så bra alla gånger. Jag tror den kan bli bättre just på grund av modiga personer som Anna Odell.

MVH Margit

Patrick Baltatzis sa...

Det är nog lätt för Pollinger att argumentera för sin sak från sin plats. En annan är om han sitter i och ska gör avväganden som nämndeman i rätten.
Det Pollinger vill är att Odell frias, med hänvisning till vad som förekommer på vissa idrottsarenor. Men det han bortser från är att det i arena-fallet är fler som begår brott. Det är inte enbart en part, vilket är fallet med Anna Odell, eller menar han att svensk psykvård ägnar sig åt lagvridig verksamhet och därför indirekt bör fria Odell för att hon provocerats till sitt agerande? Jag anser att domen är rimlig och alla som är insatta kan nog påstå att påföljden är så nära en friande dom man kan komma. No big deal, alltså.

Margit Urtegård sa...

Hej Patrick.

Tusen tack för kloka synpunkter. Jag är ingen jurist, men jag tänker lite annorlunda än dig här. Du skriver: " Det Pollinger vill är att Odell frias, med hänvisning till vad som förekommer på vissa idrottsarenor". Vad Pollinger vill kan jag inte svara på. Dock är det skillnad på att göra ett brott, som de på läktaren som hänvisas till här och att göra något i god tro; att inte veta att det man gör är brottsligt, något Anna Odell har varit väldigt tydlig med att påpeka.

//Margit

Mats Werner sa...

Jag har skrivit om Anna Odells "verk" någonstans förut. Min utgångspunkt har varit den s.k. konstnärliga aspekten. Jag har svårt att se att den konstnärliga aspekten i hennes arbete inte hade kunnat tillgodoses på det sätt som hittills varit vanligt när någon velat i bild och ljud åskådliggöra ett anmärkningsvärt förfarande: man har gjort en film om saken. Anställt skådisar, tekniker etc. och avtalat med vederbörande myndigheter om inspelningsplats etc.

Men Anna Odell ville väl göra en lågbudgetvariant och följden känner vi.

Min fråga var alltså: var det verkligen det övergrepp som Anna Odell kände sig utsatt för som hon ville skildra? Eller var det provokationen i sig som var "konstverket"?

Jag har ingen förståelse för den här typen av "Wallraffande" som ett konstnärligt uttryckssätt.