lördag 18 juli 2009

Ska SVT och Newsmill gå extremisters ärenden?

Ska SVT och Newsmill gå extremisters ärenden? Den frågan ställer Paulina Neuding, ledarskribent på SvD. Det är en relevant och berättigad fråga. Omar har vänner som påstår att det är judarna som kontrollerar media och han har publicerad en intervju med Ahmed Rami, grundare av antisemitiska Radio islam och själv dömd för hets mot folkgrupp, på sin blogg. Hamed Rami säger i intervjun: "Jag betraktar Hitlers rörelse som en intifada mot den judiska makten i Tyskland. Hitler bedrev en motståndskamp på samma sätt som palestinierna gör det i vår tid. Det är samma kamp." Han säger vidare att "För oss [muslimer och araber] symboliserade Hitler det goda. Han var en hjälte. Och det var en stor besvikelse att han förlorade."

Hur många andra tycker det var en besvikelse att Hitler förlorade? Jag rekommenderar Er att läsa det Mohamed Omar skriver på Newsmill. Man kan bli mörkrädd av mindre. Han skriver: "Imam Khomeini är både känd och okänd hos oss svenskar. Till namnet vet alla vem han var. De flesta skulle antagligen även känna igen hans ansikte. Men om hans person vet vi knappt någonting. Få, om någon, känner till hans lärda gärning – filosofi, mystisk poesi, politisk teori – eller hur han var som människa – ödmjuk, självutgivande, storsint och förlåtande, ja, men också bestämd och kompromisslös när det gällde att försvara sanning och rättvisa. Han var långt ifrån någon 'bokstavstrogen' eller 'fundamentalist' i vulgär mening." Jaha, så Khomeini var inte fundamentalist eller bokstavstrogen i någon vulgär mening?! Är det därför flera miljoner iranier lämnade sitt hemland under hans styre? På grund av att han var så storsint och förlåtande? Jag tror knappt vad jag läser.

Jag har samma undran som Paulina Neuding. Hon skriver: "Däremot undrar jag hur resonemanget gick på Gomorron Sveriges redaktion när man av alla Irankännare i Sverige valde att bjuda in en uttalad rasist och islamist för att kommentera oroligheterna i Iran. Det har trots allt pågått en pressetisk debatt om hur man ska förhålla sig till Omar ända sedan han kom ut som islamist i vintras. Det är en diskussion som en av Sveriges tyngsta redaktioner inte rimligen kan ha missat. Och man undrar hur Newsmillredaktionen tänkte när den valde att ge honom i uppdrag att berätta personligt om sina känslor."

Paulina Neuding avslutar sin artikel med dessa frågor: "Kan en människa med Omars värderingar ha några värdefulla infallsvinklar att erbjuda i debatten? Och vill SVT, Sveriges radio och Newsmill verkligen gå extremisters ärenden på det sättet?"

14 kommentarer:

Anonym sa...

Det är ungefär som med Lars Ohly, SVD är mindre intresserad av vad han säger än att länka ihop honom med Sovjet.

Nu råkar vi ju ha yttrandefrihet i landet, vill minnas att nån tyckte vi var för för mesiga, så det är ju bra att den används.

Till den här extremistens förvar skall hålls att han säger vad han tycker och står för det, det är rätt ovanligt. sen kan det vara skönt när någon annan än en svensk diplomat eller liknande uttalar sig. Förövrigt kan vi fundera på hur Sarkozy skulle beskriits i väst om han inte vore president i ett västeuropeiskt land. Rätt extrem, ovillig att följa de demokratiska principerna i sitt land osv....

Sanningen är i betraktarens öga, fakat är att Khomeini hade ett överväldigande folkligt stöd när han störtade en av väst stödd diktator som avrättade och torterade sina innevånare och det är rätt svårt för många miljoner som bor kvar i Iran att förlåta.

SVD har ingen koll på historia, det är inget nytt. De läser ju Timbros böcker...

Margit Urtegård sa...

Hej Peo.

Att Lars Ohly länkas ihop med fd Sovjet har väl mest att göra med att Ohly själv gick ut och kallade sig kommunist när han tog över partiledartröjan för V?

Yttrandefriheten skall vi värna om, där håller jag fullständigt med dig. Men att kalla in Omar som Iranvetare till TV-soffan efter valet i Iran, när vi har så många andra från Iran i landet är kanske lite väl provokativt? Omar får tycka vad han vill, som alla andra, men att bjuda in honom och låta han bli sanningssägaren och tolken i Iran-frågan när iranier fängslas och mördas för att de säger vad de tycker om valresultatet och styret av deras land är kanske något väl magstarkt, eller?

Blev det bättre för iranier i Iran efter 1979 tror du?

Du skriver att Khomeini hade ett överväldigande folkligt stöd. Ja vad var det Marx sa; religon är opium för folket. Om jag har fått rätt information så var det först och fremst landsbygdsbefolkningen som stödde Khomeini då. Men, efter 30 år så ser det väl inte ut så längre, att befolkningen stödjer detta förtryck på samma sätt? Tror du att valfusket iranierna demonstrerar emot är en västlig konstruktion?

MVH Margit

PH sa...

Se där! Personer som från vår synvinkel verkar ha vissa tveksamma värderingar ska vi skönsmässigt ha rätt att klassa som irrelevanta i den offentliga debatten och ifrågasätta att de alls kommer till tals. Där har vi framtidens yttrandefrihet, eller?

PH

Anonym sa...

fremst ???

"språkpolisen"

Anonym sa...

Ett alldeles utmärkt sätt att hjälpa de konservativa i Iran är att bara släppa fram de som är garanterat emot dem i våra medier. Det gör det väldigt enkelt att påvisa för mullorna i det konservativa lägret att protesterna går i våra ledband.

Ja Margit, jag är rätt säker på att det för väldigt stora delar av befolkningen är betydligt bättre nu än 1979, framför allt känner de att det är de själva som bestämmer och inte en marionett tillsatt av väst.

Valfusket fanns där, men om vi i motsats till Obama ylat som vargar direkt hade Rafsajani inte kunnat hålla sitt tal i fredags, då hade han också fått falla in i anta väst retorike som kommit som ett brev på posten.

Världen är inte svart eller vit, även fast jag bevisat motsatsen påstår ju du tex att Norge är ett bra land ;-)

Anonym sa...

Sorry för stavning och meningsbyggnad, lite stressad och på väg ut....

Margit Urtegård sa...

Hej Peo.

Du skriver: "Världen är inte svart eller vit, även fast jag bevisat motsatsen påstår ju du tex att Norge är ett bra land ;-)"

På vilket sätt är inte Norge ett bra land?

MVH Margit

Anonym sa...

Hej Margit.

Du flyttade ju hit ;-) Jag retas med dig, precis som de flesta i världen gillar jag mitt hemland bäst med förtjänster och brister.

Men du måste medge att så bra män som i Sverige hittar du inte där.

Anonym sa...

Inte slå mig nu, jag laddar mentalt för att återgå till arbetet. Mycket trivsamt ställe men ack så trist jämfört med sängen klockan 05.35 i morgon bitti.

Margit Urtegård sa...

Hej igen Peo.

Ja, du min vän, Pontus hittade ju ingen tjej i Sverige heller om vi vänder på det. Det var han som åkte till Norge och träffade mig:-). Skämt åsido, både du och jag kommer från demokratiska och trygga länder. Jag är kärleksinvandrare och lämnade Norge för kärleken, hade aldrig åkt därifrån annars.

Våra vänner från Iran och andra totalitära länder har lämnat sina länder av helt andra orsaker, oftast i alla fall.

Du skriver att världen inte är svart eller vit; jag vet det.

MVH Margit

Anonym sa...

Jag tycker att extrema åsikter i yttrandefrihetens namn ska få utrymme i SVT och i synnerhet på det demokratiska Newsmill.

Det betyder inte att de går extremisters ärenden, tvärtom.

Jag hade en pedofiliförsvarare inne som kommentator på min blogg när jag skrev om bibelorden om homosexualitet. Det var inte att gå pedofilernas ärenden. Tvärtom, han försvann utan att kunna försvara och motbevisa sina åsikter.

Ett annat exempel är när Bjorne Moelv fick angripa Monika Dahlström-Lannes på Folkets debattplats. Där fick vi verkligen se de svaga argumenten mot henne.
E-K´s ledarredaktion var naturligtvis snabba att kritisera Folkets chefredaktör Katrin Säfström.

På samma sätt anser vi ju att sverigedemokraterna bör tas med i den politiska debatten för att de ska bli avväpnade.

Som vanligt har csaar något intressant att förtälja;

http://csaar.wordpress.com/2009/07/19/foliehattar-i-en-fara-for-demokratin/#comments

Var jag själv ska positionera mig vet jag inte, men jag är aldrig orolig för att förlora i debatt. Om det är en förtjänst eller brist är intressant att reflektera över.

Anonym sa...

Som av en händelse skriver Susanna Birgersson idag, under Signerat i Eskilstuna-Kuriren;

http://ekuriren.se/ledareasikter/signerat/1.427810


"Häromveckan befann jag mig till exempel i en diskussion om diskussionen som följt på Anna Odells simulerade självmordförsök. Inget fel i sig men den verkliga frågan – Är det befogat att göra det Anna Odell gjorde? – försvinner lätt i bruset av åsikter om hur andra har positionerat sig efter det som skett.

För drygt en vecka sedan skrev Kajsa Ekis Ekman en osedvanligts spännande artikel om just detta fenomen i Dagens Nyheters kulturdel. En följd av metadiskussionerna är att positionering får en absurt stor betydelse. För att få rätt att uttrycka sig offentligt – och här hårdrar Ekman givetvis – bör man befinna sig långt bort från mittfåran. Att börja sitt inlägg med ett ”Jag vet att man egentligen inte får säga såhär” är ett sätt att skaffa sig en plattform, en legitimitet. Att mena sig stå utanför, att vara förtryckt, att ha en åsikt som avviker – så hittar man sin plats i debatten och undviker att bräka ikapp med massan.
[---]
Det vore både skönt och hederligt om vi gjorde oss av med positioneringarna. Låt oss diskutera religion, ateism, feminism, Irak, invandring, konst – ja, allt möjligt – utan att gå omvägen om det där falska nichandet.

Jag tror inte på att det är svårt att vara ateist i dagens Sverige."

feminix sa...

Omar visar ju hur fanatisk islamismen är. De flesta andra "svenska" muslimer hycklar och säger det som väst vill höra.

Margit Urtegård sa...

Hej "feminix".

Du skriver: "Omar visar ju hur fanatisk islamismen är. De flesta andra "svenska" muslimer hycklar och säger det som väst vill höra."

Jag håller inte med dig. De flesta muslimer som bor i västvärlden, precis som de flesta kristna, är moderna sekulära människor, som respekterar sina medmänniskor.

När media väljer att lyfta fram personer som Omar, något de antagligen gör för att det är mest krut och provokation i det, så springer de rasisternas ärenden rakt av. Varför intervjuar de inte "de vanliga", som kämpar för att förena folkslag av alla sorter oavsett födelseland, religion och klass i stället? De som bara vill leva i fred med varandra, de som inser och tycker att alla människor har samma värde?

//Margit