lördag 20 september 2008

Vårdnadsbidraget en kvinnofälla!

Det omstridda vårdnadsbidraget skall nu utvärderas. Äntligen! Det är inte regeringen som skall göra utvärderingen, det är folkpartiet som skall granska hur reformen påverkar integrationen och jämställdheten. Bra så.

I SvD står det: "Det var ingen glädjens dag för riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (fp) när vårdnadsbidraget infördes i somras. 'Jag korkade inte upp champagnen direkt', sade hon om den egna alliansregeringens beslut." Det är tur att det finns politiker som Birgitta Ohlsson.

I Norge precis som i Sverige är det Kristelig folkeparti som har drivit fram vårdnadsbidraget: "Vårdnadsbidraget är en hjärtefråga för kristelig folkeparti och infördes 1998 av Kjell Magne Bondeviks mittenregering. Men striden om reformen var, och har förblivit, hård." Till och med flera arbetsgivare i Norge kritiserar vårdnadsbidraget: "Om man tog bort bidraget så skulle både sysselsättningen och jämställdheten för kvinnor med icke-västlig bakgrund öka. Samhället behöver de här kvinnorna, säger Vibeke H. Madsen, direktör för Handels- och servicenäringens huvudorganisation."

Just det; samhället behöver de här kvinnorna!

41 kommentarer:

Anonym sa...

Och barnen?

De behöver varken pappor eller mammor, va!

NÅGON som är hemma när de kommer från skolan?

Som är där för dem?

Det är tur att den här frågan ventileras ibland så att jag får en chans att komma ihåg varför jag valde Kristdemokraterna!

Margit Urtegård sa...

Hej Mats.

Barnen behöver självklart både pappor och mammor. Det är därför jag vill ha en treårig föräldraförsäkring; alltså att barnen är hemma tills de är tre år gamla. Men, den föräldraförsäkringen skall vara delad i tre delar, en till mamman, en till pappan och en del de kan dela på om de vill. Det förslaget kommer sossarna att lägga fram, ett förslag de har kopierat från borgerliga politiker.

Klem
Margit

Anonym sa...

Finns inga barn som skulle må dåligt av att vara på dagis.
Däremot att gå hemma med mamma/pappa i tre år vore vansinnigt. Inte utvecklande för barnen.

Vi var hemma 1,5 år. Det räcker gott det !!!

Varför inte föreslå en 18-årig föräldraförsäkring Margit.
Då behöver vi inte arbeta alls.

Sammanhållningen i Alliansen håller på att krackellera. HaHa.

(s) forever

Margit Urtegård sa...

Hej (s)forever.

Mina barn har varit hemma tills de var tre år gamla. Mellanbarnet var hemma tills han började i skolan, då jag var hemma med hans lillebror då. Det kändes naturligt att han var tillsammans med Emil och mig när vi var hemma i alla fall.

Jag har inte uppfattat att mina barn har tagit skada av att vara i sitt eget hem under sin uppväxt. Det är förresten en konstig inställning, tycker jag, att barn skulle må dåligt eller få sämre utveckling av att vara i sitt eget hem. Vi kanske skall bygga någon statlig institution dit vi skickar alla barn direkt efter födseln?:-)

//Margit

Anonym sa...

Vill inte starta en statlig institution för barn.
Är bara så trött på de som gnäller på "dagis".
Där lär de sig umgås med barn i alla åldrar, kön och raser.

Inga barn mår bra av att hålla mamma i handen för länge.
Du kanske har haft tur med dina barn :-)

Du vill alltså helst ha en 18-årig föräldrapenning ?

Varör undrar ni feminister då varför kvinnor kommer efter i löneutvecklingen.
Är du hemma 6 år från jobbet så kan du kanske inte riktigt kräva samma lön som den man som arbetat dessa år.
Men du tycker väl att arbetsgivaren skall tacka dig för att du var frånvarande från jobbet i 6 år eller ???

(s) forever

Anonym sa...

Vi talar om små barn, upp till tre år. Tycker att alla dessa småbarnspappor/mammor, som i kärlek och omsorg om sina barn väljer att vara hemma de första åren, gör ett jättejobb. Men att prioritera barnen är tydligen fel, här gäller jobb, karriär och jämställdhet.Barnet finns liksom inte med i denna "elit"-diskussion. De som läst barn-psykologi vet att den tidiga anknytningen till föräldrarna är livsviktig för barns framtida psykiska hälsa och utveckling. Små barn behöver tillit, närhet och empati. Finns det några mer lämpade att ge detta än barnets mamma och pappa?

Tids nog kan dagis/förskola bli ett bra komplement, och karriären kan rulla vidare.

Margit Urtegård sa...

Hej (s)forever.

Nej, jag vill inte ha en föräldraförsäkring tills barnen är 18 år; tills de är tre år har jag skrivit.

Jag var själv hemma tills jag började i skolan.

Jag vill att föräldrarna tar hand om sina barn på lika villkor, att de delar på föräldraansvaret.

Arbetsgivaren skall först och främst betala för min kompetens och arbetsinsats, inte efter hur många år jag har jobbat där.

//Margit

Anonym sa...

Kompettensen i yrket byggs ju upp genom att arbeta.

Har en svärfar som var hemma 6 år med sina barn. När han kom tillbaka så klarade han inte jobbet. Han blev tvingad till degradering och sänkt lön med 2,000kr/månad.

Hade detta hänt dig så hade arbetsgivaren dragits inför arbetsdomstolen.

Men han var man så facket godkännde detta.

"feminist, nej tack !"

Margit Urtegård sa...

Hej "feminist, nej tack".

Du skriver: "Kompetensen i yrket byggs ju upp genom att arbeta."

Ibland är det så, ibland är det en fördel för arbetsgivaren att få in nya medarbetare med nya "glasögon" och nya krafter. Om arbetsgivaren vill ha tillbaka någon som har varit borta länge finns det säkert många sätt att kompensera de åren och de tappade kunskaperna man har på grund att man har varit länge borta från arbetsplatsen.

Fast det är tråkigt för din svärfar att få sämre position och sämre lön på sitt jobb efter han har varit hemma med sina barn under flera år, så är säkert hans barn "vinnare" och har haft det bra med en hemmavarande pappa. Det är det inte många barn som har haft; en pappa hemma.

//Margit

Margit Urtegård sa...

Hej 4-barnspappa.

Du skriver: "Vi talar om små barn, upp till tre år. Tycker att alla dessa småbarnspappor/mammor, som i kärlek och omsorg om sina barn väljer att vara hemma de första åren, gör ett jättejobb."

Jag håller med dig. Men, jag tycker att det är viktigt att båda föräldrarna tar samma ansvar för sina barn under deras uppväxt. Med en delad föräldraförsäkring kommer flera föräldrar att välja det, det är jag övertygad om.

//Margit

Anonym sa...

Vad får diverse tyckare att tro att barn skulle få en sämre social fostran för att de har en hemmavarande förälder? Det är väl inte så att denna förälder barrikaderar sig innanför ytterdörren. Det finns ju öppna förskolor, det finns lekplatser m.m. Vi tycks helt ha glömt att människor faktiskt får och kan ta egna initiativ. Allt måste inte göras av samhället.

Den sociala fostran de får i dagens förskolor är trots allt många gånger blott den högljuddastes lag. Är det bättre?

Anonym sa...

Hej Margit!
Jag tycker inte heller att mina barn har tagit skada av att vara hemma utan kommunal omsorg!

Varför ska politiker styra och inte stödja föräldrar i deras val? Varför ska politiker veta bättre och vad som är bäst?

Är småbarnsföräldrar så korkade att de inte ska få göra sina egna val?

På måndag fyller Christer 29 år. Vad har alla dessa år tagit vägen?Jag tycker det är det bästa jag har gjort som var hemma med mina fem första barn på heltid.

Precis som Mats, så var det därför jag blev kristdemokrat!

Både du och jag är ju feminister, men tycker olika om vårdnadsbidraget. Hur kul skulle det va om alla tyckte lika? Kul att diskutera i alla fall!

Kram,
Marie-Louise

Anonym sa...

Hei Margit,

Frågan handlar om vad vi tycker är bäst för våra barn.

Vad är bäst för barnet i barnets första levnadsår, är det att vara med sina föräldrar eller är det att vara på dagis?

Vore det inte sympatiskt att låta familjer själv få välja det de tycker är bäst för sina barn?

Föräldrar som gärna vill ut i arbete så fort som möjligt har denna möjlighet idag, dagis finns för dessa familjer. Men vad med de familjer som vill vara längre hemma med sina barn, vilken möjlighet har de?

Det enda problem jag ser med dagens utformade vårdnadsbidrag är att det inte är stort nog.

Anonym sa...

Tack Margit, för att du belysar den här frågan än en gång!

Jag kanske borde göra som Mats och Marie-Louise, gå med i kd. Så mycket sympatiserar jag med kd i den här frågan.

Klem Nina

Anonym sa...

RE: Mats Werner

När var du i en förskola senast ???
Idiotisk kommentar om att det barn som gapar mest får mest...

Omoget !

Det är bl.a sådana kommentarer som får mig att minnas varför jag aldrig kommer att rösta på KD.

"KD i Riksdagen, nej tack !"

Anonym sa...

Varför slår NI er inte ihop med MP. NI föresråkare av V-bidraget.
Deras förslag om medborgarlön är superbra. Då kan vi skrota A-kassan samt Förs.Kassan. Inga krav på motprestationer, var lediga bara.

Hur skapar ni tillväxt då ?

"KD sucks"

Lotta Grönblad sa...

hemmavarande förälder=mamman i 90% av fallet, Mats!

Om den ordningen ändras är jag beredd att ändra mig om vårdnadsbidraget.

Tills vidare ser jag detta som en fråga inom ramen för könsmaktsordningen - eller vad tycker mats Werner?

häls L

Anonym sa...

Tillväxt??
Är det underordnat allt nu för tiden??
Det kanske finns något som är viktigare än tillväxt och konsumtion, eller??

Hälsn Marie-Louise

Anonym sa...

Till Nina!
Håller med dig! Jag tycker att det skulle var vårdlön som är högre och dessutom beskattas.

Det skulle också värderas högre att ta ansvar för egna barn. Många sossar tycker att man är en svikare som inte deltar i "produktionen" och betalar skatt.

"Det är samhällets ansvar att ta hand om barnen, och inte föräldrarna", eller?

Hälsn Marie-Louise

Anonym sa...

Min man hade vårdnadsbidrag 2 år med vårt yngsta barn på 90-talet. Han var feminist samt miljöaktivist. För oss var vårdnadsbidraget bra.
Maria v B

Anonym sa...

RE Marie-Louise:

Nej, tillväxt är överordnat allt...
Utan tillväxt inga reformer inga pensioner medmera.

Ska vi leva på luft eller...

"ILM"

Ps. Det är inte sossarna som tycker ni är svikare. Det är moderaterna som tycker att alla sjuka, arbetslösa mm är svikare.

Margit Urtegård sa...

Hej Nina.

Tack själv, vårdnadsbidraget är och blir en het fråga ett tag till gissar jag:-). Det är morsomt med debatt!

Klem
Margit

Anonym sa...

Hej!

Tycker nog att valfrihet skall råda.

Att kunna få vara hemma med sitt barn tre år.

Toppen bra förslag!

Har man sedan lite tur så kanske man passar på att föda ett syskon så har familjen möjlighet att var hemma tre år till.

Valfrihet!

Men skulle gärna se att öppna förskolan gavs mer resurser, här där jag bor är den kommunala förskolan öppen en dag i veckan under några få timmar.

Kyrkans öppna förskola har öppet tre dagar i veckan under några timmar per gång, detta kanske inte passar alla som ett alternativ.

Kan också fundera en del hur föräldralediga, väljer att lämna det äldre syskonet på förskolan 15 timmar i veckan.

Tycker också att man borde anställa fler dagbarnvårdare, mindre antal barn hos en dagbarnvårdare.

Flera som öppnar familjedaghem i privat regi.

Mer förskolor som ur och skur, skulle också vara ett alternativ.

Såg det som helt naturligt att sattsa på en karriär som mamma, vilket jag aldrig har ångrat.

Har också jobbat utanför hemmet när barnen blev lite större.

Frågade mina barn nu i vuxen ålder, hur det var att mamma nästan alltid var hemma.

Skönt att veta att mamma väntade med mellis en pratstund om dagen, läxhjälp. Och sedan när pappa kom hem åt vi kvällsmat tillsammans klockan 16.30

Har aldrig upplevt mitt drömjobb som någon fälla.

Har alltid fått utrymme att göra engna saker, med egen tid.

Våga välja själv som mamma eller pappa.

En stolt mamma

Anonym sa...

Margit som vanligt har du träffat helt rätt, kan bara instämma i din kommentar.

Swa

Anonym sa...

PS. Margit jag glömde att skriva du vet förmoderligen vem jag är ! DS.

Margit Urtegård sa...

Hej swa.

Ja, jag vet nu vem du är!:-)), det tog mig en liten stund att klura ut det måste jag erkänna!:-). Jag fick mig ett gott skratt, tack!

MVH
Margit

Anonym sa...

Mycket bra Margir.
Swa

Margit Urtegård sa...

Hej Swa.

Du lurade mig ett bra tag, grattis! Emil säger att jag har blivit både senil och döv:-). Men, jag bara lurar de:-). Familjen skickade mig på hörselkontroll för ett par år sedan. Läkaren sa att jag hade perfekt hörsel, den var bara en aning selektiv:-). Men, i dag var jag trög som inte listade ut att det var du som höll debatten i gång på min blogg.

MVH
Margit

Anonym sa...

Margit inte hör du dåligt, själv kommer jag den 29/10 att prova ut hörselapparaterb på bägge öronen, efterv det blir jag ånnu farligare för då kommer jag att höra altt som sägs-- då du kommer debatten att bli mer livfull i de sammanhang som du och jag verkar inom. I övrigt tycker jag att inläggen i denna fråga angående vårdnadsbidrag är lite "mossig" och andas mycket av en kvinnofälla, dock inte från din sida men från en viss kristdemokratisk sida.
Swa

Anonym sa...

Att vänta, föda och fostra barn är kompetensutveckling och för det ska vi lära oss att ta betalt.

Om jag hade vetat vad det hade kostat mig hade jag avstått och strejkat tills vi hade fått skäliga
arbetsvillkor.

När jag ville skaffa barn var Göran Persson desperat över det minskade barnafödandet och kom med lite uppmuntran; lite, lite mer barnbidrag samt maxtaxan. Det var väl då mödrar började gräva sin egen grav...

Idag när jag talar med fertila barnlösa kvinnor är avståendet att föda barn en självklarhet. För tio år sedan var frågan långt ifrån självklar. Det var ett mer högriskprojket att avstå från något så naturligt och förväntat.

Alla gnällande småbarnsmammor har väl lyckats påverka dem som tvekar om att följa normen man och barn med volvo, villa och vovve.

Vårdnadsbidraget är en ganska förnedrande nödlösning för de föräldrar som vill göra rätt och ge barnen en trygg ankytning de avgörande första åren. Då skulle psykiska och (kriminella) hälsan
bland unga förbättras.

Men visst är förskolan bra för föräldrar som brister och skulle skada barnet. Då är de professionella förskollärarna en räddning för barnet.

Inget är svar eller vitt. Det beror på vilken tolkning man gör. Barn är dock ett hårt arbete och kvinnor förtjänar respekt och lön för reproduceringen.

"Heja folkpartiet"

Anonym sa...

Re: ILM
Tillväxt verkar vara det som hela vårt samhälle bör tänka och handla utifrån. Varför då?

Jo, vi måste arbeta, så vi får lön, kan konsumera, så vi får pension, så vi får mer pengar, så vi kan konsumera... ett enda ekorrhjul av alltsammans..

Inte konstigt att de som är arbetslösa och sjukskrivna känner sig utanför, eftersom det är pengar som värderas i dagens samhälle.
Men, det är ju inte prylar som gör en lycklig. Allt det som verkligen betyder något går jun inte att köpa för några pengar, eller hur?

Det är mina nära och kära, att bara få vakna och njuta av livet, av allt det vackra i naturen. Få uppleva ynnesten av att vara älskad och få älska...

Jag har varit fattig på pengar men alltid känt mig rik, ändå.

Hälsn Marie-Louise

Anonym sa...

Hej Marie-Louise !

Jag har verkligen växt upp i fattigdom...
Märks att du har det lite för bra ekonomiskt med tanke på de floskler
du spyr ur dig.

"ILM"

Dag Bremberg sa...

Marie-Louise, det är sympatiska idéer du ger uttryck för.
Men är du i rätt parti? Vad har kd gjort i praktiken för att ge barnen bra förutsättningar i förskolan, för att få fler pappor att vara hemma, för att minska fokuseringen på lönearbete/vinst/tillväxt?
Ett parti som på allvar utgår ifrån barnens behov skulle strunta i att jag tyckte att det var trevligt att vara hemma med mina barn; våra föräldrabehov är viktiga men måste komma i andra hand.
Jag tror att vi skulle kunna nå en bred enighet om vad som är en bra, rimlig, rättvis, praktisk modell - om partiprestigen släpptes...

Dag Bremberg sa...

En sak till: jag är inte totalt naiv; jag fattar att det finns politiker som inte vill prioritera barnens behov eller utveckla jämställdheten - utan vrida klockan tillbaka och uppmuntra hemmafruar, som i praktiekn blir ekonomiskt beroende av sina arbetande män.
Men jag tror inte att dessa är i majoritet om vi andra står upp och säger ifrån.

Anonym sa...

Har vi verkligen så tama och menlösa kvinnor i detta land att de inte kan säga till sina karlar att ni får vara hemma den här tiden för jag måste/vill jobba?.
Isåfall har jag ett rivjärn som jag trivs med som säger vad hon anser och vad hon tycker. Men det verkar vara en utrotningshotad art. Kvinnan med skinn på näsan.
Om min sambo vill vara hemma i 1-2 år eller om jag skall vara hemma samma tid istället för henne så säger vi väl det. Problemet ligger osådantfall i att samhället har ett orättvist lönesystem så att man väljer den med högst inkomst att jobba. DÄR borde det läggas ned mer krut. Inte tvinga folk till saker.
Tala ut, säg vad du vill och ta hand om familjen på ditt sätt som passar just din familj.

Dag Bremberg sa...

Jo, Freddy, men så öppna är inte alltid diskussionerna.
Ofta vill mamman, som varit hemma från början, fortsätta att vara hemma, om hon inte har ett verkligt stimulerande jobb. Och familjen beslutar att det är mer ekonomiskt att mannen jobbar..
Statistiken talar sitt tydliga språk...

Anonym sa...

Hej Margit!

Arbetar som familjehem, för mig är det ett verkligen stimulerande arbete.

Synd bara att mitt arbete inte ger mig rätt till a-kassa.

Men jag har själv valt att stå utanför den möjligheten.

Både på gott och ont.

Sa upp mig från mitt arbete som vårdare/skötare för att göra det jag brinner för.

Min lön heter arvode, arvode är ingen lön.
Men jag betalar skatt som alla andra och det är ju rättvist.

Har inte under de år jag valt att erbeta på detta sätt ångrat mig.

Valfrihet är viktigt, flexibla lösningar också.

Bra funderingar Margit.

Man får inte fastna i stelbenta lösningar.

Ha det gott..

Hälsn mamman

Anonym sa...

Re"ILM"
Vad då floskler!!??Ensamstående, undersköterka, fembarnsmamma med 12 000 tusen i månaden, det har varit min verklighet.

Javisst ja, skuldsatt också, det glömde jag i brådrasket.

Jag har gått i livets hårda skola och inget har serverats mig på något silverfat. Jag har lärt mig att aldrig ge upp, att det är skönt med riktiga vänner och att ha fått sex underbara barn!

Hälsn Marie-Louise

Margit Urtegård sa...

Hej mamman.

Du skriver: "Valfrihet är viktigt, flexibla lösningar också. Bra funderingar Margit. Man får inte fastna i stelbenta lösningar."

Tack. Nej man måste börja tänka nytt. Det är så typiskt svenska politiker, tror jag, att de tittar runt sig och klappar sig nöjt på bröstet och är så nöjda med det de ser som världens bästa sociala ingeniörkonst, att de inte ser något annat. Särskilt sossar tänker så, har jag uppfattat det som. Vi har det ju så bra. Titta då på skillsmässostatistiken då, säger jag. Varför är det så många som inte orkar att hålla ihop sin familj?

MVH Margit

Anonym sa...

Hej Margit!

Det perfekta livet
Den perfekta planeringen.
Det perfekta jobbet och dess möjligheter att nå toppen.

Sedan slutligen villa volvo vovve.

Ja den sagan är ju inte helt sann.

För vem orkar vara perfekt, älska som aldrig förr, vara på jobbet och alltid ge järnet, inte missa ett ända möte i förskolan i skolan och på jobbet.

Och dessutom hinna att pricka in lite egen tid, avboka möten, be om ursäkt, trösta och förlåta.

Vabba och svabba samt handla, vara uppdaterad på nätet, följa börsen, kolla räntan,placera pengar tills man fyllt 65, för då äntligen börjar livet...

Hjärtat slår hur skall jag orka eller hinna allt som står i min kalender. När nästa dag ger mig panik redan kvällen innan.

Ja, hur kan man orka bränna ut sig.

Livet är ju inte för evigt, för det är inte den som har mycket eller mer som vinner vid livets slut.

För det är kanske så att det är här och nu som gäller!

Inte sen eller imorgon, nästa vecka, nästa år, Nu!

Ja för vem vet hur det blir imorgon.

Tur det...

Man skall alltid lyssna på sitt hjärta!

Jag valde min familj, inte jobbet utanför.

Familjen är gott nog för mig och de mina.

Sedan möter man många personer som på ett eller annat sätt får en avgörande roll i livet.

Det formar mitt liv, för inte vill jag vara på väg till eller från hela mitt liv.

Nu eller aldrig.

Just nu är det i framtiden för nuet kan man aldrig få åter.

Jag tror att man skiljer sig för att man inte är sams med sig själv.

Tufft kanske, för det är så himla lätt att se andras brister och alltid skylla på andra.

Tänk om man bara kunde säga förlåt.
Livet är ju inte så kul alltid.

90 % arbete och 10 % glädje.

Ha det gott.
Glädjespridaren

Margit Urtegård sa...

Hej Glädjespridaren.

Du skriver: "Tufft kanske, för det är så himla lätt att se andras brister och alltid skylla på andra. Tänk om man bara kunde säga förlåt. Livet är ju inte så kul alltid."

Genom sina egna ögon ser man andra, dvs man ser sig själv. Du har så rätt; tänk om man bara kunde säga förlåt, ja tänk om...

MVH Margit